Mina publikationer

Böcker (se även Mina böcker)

  1. Drömmen om stormakten: Erik Dahlberghs Sverige. Tillsammans med Börje Magnusson (Stockholm: Medströms, 2015). 304 s.
  2. Versailles – slottet, parken, livet (Stockholm: Norstedts, 2013). 473 s.
  3. Frihetstidens monarki: Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige (Stockholm: Atlantis, 2009). 368 s.
  4. Certamen equestre: Karl XI:s karusell inför samtid och eftervärld – Karl XI’s Carousel for his Contemporaries and for Posterity (Stockholm: Byggförlaget, 2005). Kommenterad faksimilutgåva i två volymer av David Klöcker Ehrenstrahls planschverk från 1686. Faksimil: 168 s. Kommentar: 256 s.
  5. Ett fattigt men fritt folk: Nationell och politisk självbild i Sverige från sen stormaktstid till slutet av frihetstiden (Eslöv: Symposion, 2000). 528 s.

Redaktörskap

  1. The Baltic Battle of Books: Formation and Relocation of European Libraries in the Confessional Age (c. 1500–1650) and Their Afterlife. Tillsammans med Gustavs Strenga & Peter Sjökvist (Leiden: Brill, 2023). 350 s.
  2. Media and Mediation in the Eighteenth Century. Tillsammans med Penelope J. Corfield (Lund: Swedish Society for Eighteenth-Century Studies & Division of Book History, Lund University, 2023). 224 s.
  3. Kodex: Boken i medeltidens Sverige (Lund: Mediehistoriskt arkiv, 2022). 604 s.
  4. En biografi om en bok: Codex Upsaliensis B 68 från 1430. Konferenser, 103. Tillsammans med Janken Myrdal (Stockholm: Vitterhetsakademien, 2020). 248 s.
  5. Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid. Mediehistoriskt arkiv, 26. Tillsammans med Otfried Czaika & Pelle Snickars (Stockholm: Kungl. biblioteket, 2014). 328 s.
  6. Organizing History: Studies in honour of Jan Glete. Tillsammans med Anna Maria Forssberg, Mats Hallenberg & Orsi Husz (Lund: Nordic Academic Press, 2011). 383 s.
  7. Biblis: Kvartalstidskrift för bokvänner, 46. Sommaren 2009. Tema: Svensk–finska kulturförbindelser under åttahundra år. 128 s.
  8. Sjuttonhundratal: Nordic Yearbook for eighteenth-century studies, 2006/2007–2008–2009. Ca 500 s.
  9. Historisk tidskrift, 126–129:1 (2006–2009). Ca 2 700 s.

Småskrifter

  1. Bortom bergen bo ock folk: Erik Dahlbergh och bilden av 1600-talets Sverige. Kungl. bibliotekets utställningskatalog 163 (Stockholm: Kungl. biblioteket, 2016). 64 s.
  2. 1766 års tryckfrihetsförordning: Bakgrund och betydelse [faksimiltryck med kommentar] (Stockholm: Kungl. biblioteket, 2015). 37 s.

Artiklar/bokkapitel

  1. ”Moderniserad maktdelning”, i Anna Arfvidsson Womack, Fredrik Svanberg & Ulrika Torell (red.), Nordbor: Liv och rörelse under 500 år (Stockholm: Nordiska museet/Göteborg: Makadam, 2024), s. 244–249.
  2. ”Clas Frietzcky’s Library at Säbylund”, i Marieke van Delft & Peter Sjökvist (red.), A Warm Scent of Books: Private Libraries at Leufstabruk and Beyond (Uppsala: Acta Universitsatis Upsaliensis, 2023), s. 127–141.
  3. ”Building a Nation through Books: From Military to Cultural Armament in Seventeenth-Century Sweden”, i Jonas Nordin, Gustavs Strenga & Peter Sjökvist (red.), The Baltic Battle of Books: Formation and Relocation of European Libraries in the Confessional Age (c. 1500–1650) and Their Afterlife (Leiden: Brill, 2023), s. 151–178.
  4. ”Mediating Images of Monarchy from Castle to Cottage in Eighteenth-Century Sweden”, i Penelope J. Corfield & Jonas Nordin (red.), Media and Mediation in the Eighteenth Century (Lund: Swedish Society for Eighteenth-Century Studies & Division of Book History, Lund University, 2023), s. 25–71.
  5. ”Hästar, härar och hus: Förläggandet av den svenska stormaktstidens planschverk”, i Henning Hansen m.fl. (red.), Boghistorie i Skandinavien (Århus: Aarhus Universitetsforlag, 2023), s. 169–199.
  6. ”Implementing Freedom of the Press in Eighteenth-Century Scandinavia: Perspectives on a Surprising Lack of Transnationalism”, tillsammans med Ulrik Langen & Frederik Stjernfelt, i Ruth Hemstad m.fl. (red.), Literary Citizenship in Scandinavia in the Long Eighteenth Century (Woodbridge: Boydell & Brewer, 2023), s. 90–116.
  7. ”Tryckfrihet”, i Jonas Hansson & Kristiina Savin (red.), Svenska begreppshistorier, från antropocen till åsiktskorridor (Stockholm: Fri tanke, 2022), s. 677–697.
  8. ”Fredsåren? Sverige i fred och ofred 1721−1814”, tillsammans med Oskar Sjöström, i Thomas Ewen Daltveit Teige Slettebø, Ola Viken & Øystein Lydik Idsø (red.), Fredsårene: Norge i fred 1720–1807 (Oslo: Dreyers Forlag, 2022), s. 151–184.
  9. ”KB – Sveriges nationalbibliotek”, i Roger Blomgren, Katarina Michnick & Johan Sundeen (red.), Biblioteksgeografin: En antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning (Lund: Studentlitteratur, 2022), s. 245–268.
  10. ”Hur stort var klosterbiblioteket i Vadstena?”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 94. Sommaren 2021, s. 34–44.
  11. ”B 68 och kretsen kring Olof Rudbeck den äldre – några spekulationer över göticistiska spekulationer”, i Jonas Nordin & Janken Myrdal (red.), En biografi om en bok: Codex Upsaliensis B 68 från 1430 (Stockholm: Vitterhetsakademien, 2020), s. 173−194.
  12. ”En revolution i tryck: Tryckfrihet och tryckproduktion i Sverige 1766−1772 och däromkring”, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok, 2020, s. 87−112.
  13. ”Northern declarations of freedom of the press: The relative importance of philosophical ideas and of local politics”, tillsammans med John Christian Laursen, Journal of the History of Ideas, 81:2 (2020), s. 217−237.
  14. ”Spirit of the age: Erik Dahlbergh’s images of Sweden’s past”, i Bernd Roling & Bernhard Schirg (red.), Boreas rising: Antiquarianism and national narratives in 17th- and 18th-century Scandinavia (Berlin & Boston: de Gruyter, 2019), s. 103−128.
  15. ”Edward Gibbon − historikern och böckerna”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 85. Sommaren 2019, s. 2−25.
  16. ”Kasvatettavista alamaisista valistuneiksi kansalaisiksi: Sensuuri ja painovapaus keskiajalta 1700-luvulle”, i Sananvapaus 250 vuotta: Painovapaus ja julkisuus Ruotsissa ja Suomessa – elävä perintö vuodelta 1766 (Stockholm: Sveriges Riksdag, 2018), s. 25–57.
  17. ”Från tro till tvivel: Religionsundantaget i äldre tryckfrihetsdebatt”, i Bo Lindberg (red.), Opinionsfrihet och religion, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, konferenser 98 (Stockholm: Vitterhetsakademien, 2018), s. 11–27.
  18. ”Från censur till tryckfrihet”; ”Frankrike i samlingarna”; ”Utställningsverksamheten i KB”, i Ingrid Svensson (red.), Kungliga biblioteket i ord och bild (Stockholm: Kungliga biblioteket, 2018), s. 109–117, 327–333.
  19. ”The Swedish Freedom of Print Act of 1766 – Background and Significance”, Journal of International Media and Entertainment Law, 7:2 (2018), s. 137–144.
  20. ”From seemly subjects to enlightened citizens: Censorship and press freedom from the Middle Ages to the 18th century”, i Press Freedom 250 Years: Freedom of the Press and Public Access to Official Documents in Sweden and Finland – a living heritage from 1766 (Stockholm: Sveriges riksdag, 2018) s. 27–59.
  21. ”Från uppfostrade undersåtar till upplysta medborgare: Censur och tryckfrihet från medeltiden till 1700-talet”, i Fritt ord 250 år: Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766 (Stockholm: Sveriges riksdag, 2016), s. 25–58.
  22. ”Versailles: En kommenterad forskningsöversikt”, i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: Årsbok (2014), s. 235–256.
  23. ”Peter Forsskål: En Linnélärjunge i kamp för civila rättigheter”, i Svenska Linnésällskapets årsskrift (2013), s. 39–52.
  24. ”Политические реформы и риторика в Швеции XVIII в.” [Politiska reformer och retorik i Sverige under 1700-talet], i М. М. Кром & Л. А. Пименова (red.), Феномен реформ на западе и востоке Европы в начале Нового времени (xvi–xviii вв.): сборник статей [Reformfenomenet i Väst- och Östeuropa under tidigmodern tid (1500–1700-talet): en artikelsamling] (Sankt Petersburg: European University, 2013), s. 195–213.
  25. ”Handteckningar från tre sekler: Kempe-samlingen i Kungliga biblioteket”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 62. Sommaren 2013, s. 2–24.
  26. ”Plikten bakom allt: Pliktleveranshanteringen vid det kungliga biblioteket under 1700-talet”, i Otfried Czaika, Jonas Nordin & Pelle Snickars (red.), Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid (Stockholm: Kungl. biblioteket, 2014), s. 10–43.
  27. ”L’esprit de paix ou la naissance d’une opposition contre la guerre en Suède au XVIIIe siècle”, Revue d’histoire nordique, 14 (2012), s. 97–130.
  28. ”The historian Jan Glete: A brief overview”, i Anna Maria Forssberg, Mats Hallenberg, Orsi Husz & Jonas Nordin (red.), Organizing history: Studies in honour of Jan Glete (Lund: Nordic Academic Press, 2011), s. 21–41.
  29. ”The monarchy in the Swedish Age of Liberty (1719–1772)”, i Pasi Ihalainen, Michael Bregnsbo, Karin Sennefelt & Patrik Winton (red.), Scandinavia in the age of revolution: Nordic political cultures, 1740–1820 (Farnham: Ashgate, 2011), s. 29–40.
  30. ”An ambiguous relationship – Sweden and Finland before 1809”, i Tuukka Talvio & Cecilia von Heijne (red.), Monetary boundaries in transition: A North European economic history and the Finnish War 1808–1809. The Museum of National Antiquities, Stockholm, studies 16 (Stockholm: Kungl. Myntkabinettet m.fl., 2010), s. 21–35.
  31. ”Logården vid Stockholms slott under 1700-talet”, Konsthistorisk tidskrift, 79:1 (2010), s. 33–54.
  32. ”Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovförtäringsräkenskaperna”, Sjuttonhundratal, 2009, s. 96–101.
  33. ”Svenskar, finnar och lappar på världens amfiteater”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 46. Sommaren 2009, s. 4–13.
  34. ”Ett stort, välkommet och värdefullt hjälpmedel: Svensk historisk bibliografi under tretton decennier”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 44. Vintern 2008/09, s. 81–88.
  35. ”Historisk tidskrift i nutid och framtid: Några reflektioner över läsarsynpunkter, bibliometri och Open Access”, Historisk tidskrift, 2008:4, s. 601–620.
  36. ”Brevmålaren Petter Lorens Hoffbros regentlängder och deras förlagor”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 43. Hösten 2008, s. 30–41.
  37. ”Lärda nätverk i Linnés samtid”, i Linnés nätverk, Kungl. bibliotekets utställningskatalog 151 (Stockholm: Kungl. biblioteket, 2007) s. 7–11. Även på engelska: ”Scholarly networks in the age of Linnaeus”, i Linneaus’ network, Kungl. bibliotekets utställningskatalog 152 (Stockholm 2007), s. 7–11.
  38. ”Sverige under frihetstiden”, i Nils Erik Forsgård, Maktbalans och stormaktskrig 1722–1814: Krigen kring Östersjön, 5 (Helsingfors: Schildts, 2008), s. 116–117.
  39. ”Gustav III:s Haga: Privat sfär och offentlig scen”, i Ingrid Sjöström (red.) Ett kungligt kulturarv, De kungliga slotten (Karlstad: Votum, 2009), s. 28–39.
  40. ”Von ‚fremder Unterdrückung’ zur ‚Freiheitszeit’. Die Vorstellung von frihet im frühneuzeitlichen Schweden”, i Georg Schmidt/Martin van Gelderen, Christopher Snigula (Hrsg.), Kollektive Freiheitsvorstellungen im frühneuzeitlichen Europa (1400–1850). Jenaer Beiträge zur Geschichte 8 (Frankfurt am Main: Peter Lang, 2006), s. 145–158.
  41. ”Manifestation och kommunikation: Statens och kungamaktens legitimering och propagandaspridning under tidigmodern tid. En projektpresentation och forskningsöversikt”, tillsammans med Anna Maria Forssberg & Malin Grundberg, Historisk tidskrift, 123 (2003), s. 498–506.
  42. ”Anders Johan von Höpken ¬– ’Sveriges Tacitus’”, i Sten Åke Nilsson (red.), Drottning Lovisa Ulrika och Vitterhetsakademien (Stockholm: Vitterhetsakademien, 2003), s. 63–89, 213–217.
  43. ”Finland och riket: Formell och strukturell ojämlikhet”, i Max Engman & Nils Erik Villstrand (red.), Maktens mosaik: Enhet, särart och självbild i det svenska riket (Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland & Stockholm: Atlantis, 2008), s. 211–231, 462–463.
  44. ”Conquering without Bloodshed. Swedish Rule in Livonia and Scania”, i Ilgvars Misans & Horst Wernicke (Hrsg.), Riga und der Ostseeraum: Von der Gründung 1201 bis in die Frühe Neuzeit. Tagungen zur Ostmitteleuropa-Forschung herausgegeben vom Herder-Institut 22 (Marburg: Verlag Herder-Institut, 2005), s. 358–366.
  45. ”Frihetstidens radikalism”, i Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red.), Riksdag, kaffehus och predikstol: Frihetstidens politiska kultur 1766–1772 (Stockholm: Atlantis, 2003), s. 55–72, 357–359.
  46. ”Suomi ruotsin valtakunnassa” [Finland i det svenska riket], i Rainer Knapas & Nils Erik Forsgård (red.), Suomen kulttuurihistoria, 2. Tunne ja tieto (Helsingfors: Tammi, 2002), s. 44–47.
  47. ”Om kärleken till fäderneslandet och dess utövning”, i Åsa Karlsson & Bo Lindberg (red.), Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige, Opuscula historica Upsaliensia 27 (Uppsala: Swedish Science Press, 2002), s. 113–126.
  48. ”Nation och tradition hos Gustav III: Kommentar till Henrika Tandefelt”, Historisk tidskrift, 120 (2000), s. 581–585.
  49. ”Godsdrift och laster vid 1700-talets mitt”, Biblis: tidskrift för bokhistoria, bibliografi, bokhantverk, samlande, n:r 11/12. Volym 3. N:r 3/4 2000, s. 42–44.
  50. ”I broderlig samdräkt? Förhållandet Sverige—Finland under 1700-talet och Anthony D Smiths ethnie-begrepp”, Scandia: tidskrift för historisk forskning, 64:2 (1998), s. 195–223.
  51. ”Per Brahe d.y:s Tänkebok”, Personhistorisk tidskrift, 88:3–4 (1992), s. 75–95.

Dagspress, kulturinlägg m.m. (somliga länkar till dagspressmaterial kräver inloggning)

  1. ”En mycket svensk historia”, om svensk tryckfrihet de senaste 200 åren, i Axess Magasin, 2023/8, s. 40–45.
  2. ”Ett sluttande plan att göra avsteg från yttrandefriheten”, inlägg på DN debatt, Dagens Nyheter, 8/1 2023.
  3. ”Kampen om Sverige”, essä i Axess Magasin, 2023/5, s. 42–45.
  4. ”Ska vi strunta i motståndarna eller tror vi att sanningen ändå vinner?”, essä i Biblioteksbladet, 2023/1, s. 40–42, 45–46.
  5. ”Den ’dolda’ historien är inte dold”, recension av Petter Inedahl, Skokloster: Ett slotts dolda historia, i Respons: Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, 4/5 2022, s. 64–65.
  6. ”Med Sverigevänner som Björn Söder behöver kulturarvet inga fiender”, debattartikel i Dagens Nyheter, 30/11 2022.
  7. ”När Danmark släppte ordet alldeles för fritt”, understreckare i Svenska Dagbladet, 14/9 2020.
  8. ”Så skapades bilden av svenskens rysliga vanor”, understreckare i Svenska Dagbladet, 12/5 2020.
  9. ”Bokrov under Sveriges stormaktstid”, Svenska krigsbyten, Centralantikvariatet, katalog 85 (Stockholm: Centralantikvariatet, 2020) s. 5–12.
  10. ”När yttrandefriheten blev heligare än Gud”, understreckare i Svenska Dagbladet, 25/12 2019.
  11. ”Stormaktshistoria för äventyrslystna”, understreckare i Svenska Dagbladet, 29/8 2019.
  12. ”Slottet gjorde Sverige självförsörjande på konstnärer”, understreckare i Svenska Dagbladet, 8/4 2018.
  13. ”Ett år med fritt ord. En personlig betraktelse över det svenska tryckfrihetsåret 2016”, Historisk tidskrift för Finland 2017:3, s. 483–504.
  14. ”Det brittiska imperiet var ingen tebjudning”, understreckare i Svenska Dagbladet, 20/9 2017.
  15. ”Lagen som befäste den svenska tilliten”, understreckare i Svenska Dagbladet, 2/12 2016.
  16. ”1766 – alltings början”/”1766 – The Beginning of Everything” samt tidslinje i Ordets akt. Tryckfrihetsförordningen 250 år, utställningskatalog (Stockholm: Kulturhuset Stadsteatern & TU Medier i Sverige, 2016), s. 22–25, 30–33.
  17. ”Det finns alla möjligheter att förlägga ett Nobelcenter utanför innerstaden”, debattinlägg i Dagens Nyheter, 1/4 2016.
  18. ”Den första och enda. 1766 års tryckfrihetsförordning”, Litteraturtidningen Parnass, 1/2016, s. 4–9.
  19. ”Erik Dahlberghs Sverigebild sannare än sitt rykte”, understreckare i Svenska Dagbladet, 20/12 2015.
  20. ”Vi måste ständigt kämpa för att bevara ordet fritt”, kulturartikel i Dagens Nyheter, 2/12 2015.
  21. ”Frankrike fastnade i Solkungens grepp”, understreckare i Svenska Dagbladet 1/9 2015.
  22. ”Perspektiv på censur och granskning”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 70. Sommaren 2015, s. 46–52.
  23. ”Nordiska historikermötet, Joensuu, 14–17 augusti 2014”, konferensrapport i Historisk tidskrift 2014:4, s. 785–786.
  24. ”Suecia antiqua et hodierna”, i Suecia contemporare, utställningskatalog, Kalmar konstmuseum, 14/6–19/10 2014 (Kalmar 2014)/Uppsala konstmuseum (Uppsala 2015) s. 9–18/13–22.
  25. ”Maktens Napoleon en klarsynt megaloman”, understreckare i Svenska Dagbladet 15/4 2014.
  26. ”Som om människor var abstraktioner”, understreckare i Svenska Dagbladet 10/2 2014.
  27. Recension av Gustaf Nelhans, Citeringens praktiker. Det vetenskapliga publicerandet som teori, metod och forskningspolitik, Biblioteksbladet, 1/2014, s. 29–30.
  28. ”Humanvetenskaperna behöver tidskrifter”, debattinlägg i Respons: Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, 6/2013, s. 10.
  29. ”Finland och Sverige – samma rike före 1809”, Litteraturtidningen Parnass, 3/2013, s. 39–41.
  30. ”Forsskål lade grunden för det fria ordet”, understreckare i Svenska Dagbladet 11/7 2013.
  31. ”Osjälvständig och slarvig biografi”, recension av Göran Nilzén, Carl Gustaf Tessin, Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, 3/2013, s. 54–55.
  32. ”Vad historikern kan lära sig av domaren”, understreckare i Svenska Dagbladet 24/10 2012.
  33. ”Innovativ historia som går bortom källorna”, recension av Karin Sennefelt, Politikens hjärta, Respons: Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, 3/2012, s. 24–25.
  34. ”SHBd – den mest kompletta bibliografin över svensk historia”, Historisk tidskrift 2012:1, s. 183–184.
  35. ”Kunglig fristad för det tryckta ordet”, understreckare i Svenska Dagbladet 21/9 2011.
  36. ”Perspektivskifte ger ny bild av svensk historia”, understreckare i Svenska Dagbladet 5/9 2011.
  37. ”Jan Glete’s published books, articles, reviews and edited works, 1975–2011”, ”Jan Glete’s unpublished reports, applications and other manuscripts, 1968–2009. Together with faculty examinations, lectures and papers presented at conferences and seminars, 1975–2009”, bibliografi i, Anna Maria Forssberg, Mats Hallenberg, Orsi Husz & Jonas Nordin, Organizing history. Studies in honour of Jan Glete (Lund: Nordic Academic Press, 2011) s. 360–381.
  38. ”Nationalradikala krafter jublar”, tillsammans med Otfried Czaika och Ingrid Svensson, debattartikel i Svenska Dagbladet 11/6 2011. Även publicerad som ”Jyske lov och Södermannalagen”, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 54. Sommaren 2011, s. 71.
  39. ”Detaljerade vyer över småstaden Stockholm”, understreckare i Svenska Dagbladet 26/4 2011.
  40. ”När Napoleon möblerade om i Europa”, understreckare i Svenska Dagbladet 29/3 2011.
  41. ”Trivsamma nedslag i de lärdas republik” recension av Henrik Knif, Leva och låta leva i gamla Europa, Svenska Dagbladet 23/12 2010.
  42. Tre boknotiser i ”Bäst i text. Årets böcker 2010”, Svenska Dagbladet 11/12 2010.
  43. ”Mest gåtfull är bokens uselhet”, recension av Peter Ullgren, Hemligheternas brödraskap, Svenska Dagbladet 21/10 2010.
  44. ”Vasatiden från spinnsidan”, recension av Karin Tegenborg Falkdalen, Vasadöttrarna, Svenska Dagbladet 15/10 2010.
  45. ”Biblioteket på Ericsberg” [spaltkorrektur], Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 51. Hösten 2010, s. 43–45.
  46. ”Anbefallen läsning för bokklubbens reklammakare”, notis i Svenska Dagbladet 24/5 2010.
  47. ”Tanklösa riktlinjer hinder för forskare”, kommentar i Svenska Dagbladet 29/4 2010.
  48. ”Jan Glete in memoriam”, nekrolog i Historisk tidskrift 2009:4, s. 805–807.
  49. ”Fördelningsmodellen Web of science är principiellt ohederlig”, debattinlägg i Dagens Nyheter 24/6 2009.
  50. ”Vetenskapsrådet lät integriteten gå före”, kommentar i Svenska Dagbladet 17/6 2009.
  51. ”Kvantitetshysterin hotar humaniora”, Axess magasin, 4/2009, s. 25–27.
  52. ”Svenska idéhistoriker är inte som andra”, recension av Nils Anderson & Henrik Björck (red.), Idéhistoria i tiden, Svenska Dagbladet 15/12 2008.
  53. Ett trettiotal föremålstexter i katalogen 1809 – rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget, Livrustkammaren. Journal of the Royal Armoury 2009/Utställningskatalog, Finlands nationalmuseum 2008–2009 (Stockholm: Livrustkammaren, 2008).
  54. ”Allt hände mellan hippie och yuppie”, kommentar i Svenska Dagbladet 10/9 2008.
  55. ”Stolligt poängsystem drabbar humaniora”, kommentar i Svenska Dagbladet 28/8 2008.
  56. ”Humanioras kris betydligt överdriven”, recension av Svante Nordin, Humaniora i Sverige, Svenska Dagbladet 9/6 2008.
  57. ”Planekonomi gynnar inte kreativiteten”, kommentar i Svenska Dagbladet 9/5 2008.
  58. ”Finlands sak var svår”, understreckare i Svenska Dagbladet 21/2 2008.
  59. ”Fostrad till kung i moderns frånvaro”, recension av Eva Helen Ulvros, Oscar I, Svenska Dagbladet 2/8 2007.
  60. ”Slutenhet urholkar utnämndas mandat”, kommentar i Svenska Dagbladet 27/6 2007.
  61. ”En mer aggressiv kungabild”, recension av Sverker Oredsson, Gustav II Adolf, Svenska Dagbladet 4/6 2007.
  62. ”Arns svärd tveeggat för historieämnet”, understreckare i Svenska Dagbladet 22/5 2007.
  63. ”En typisk Svensson”, recension av Per Svensson, Han som aldrig fick bli kung, Svenska Dagbladet 24/4 2006.
  64. ”Att behandla människor värdigt är bästa skyddet mot uppror”, debattinlägg i Svenska Dagbladet 16/11 2005.
  65. ”Resorna till Frankrike gav rätt attityd”, understreckare i Svenska Dagbladet 22/9 2005.
  66. ”En bild kan ljuga mer än tusen ord”, kommentar i Svenska Dagbladet 1/3 2005.
  67. ”Kritiken mot Sörlin bör riktas mot förlaget”, kommentar i Svenska Dagbladet 6/12 2004.
  68. ”Bakom framstegets kulisser”, understreckare i Svenska Dagbladet 8/11 2004.
  69. ”Ringaktad kupp-kung”, artikel i Svenska Dagbladet 26/7 2004.
  70. ”Bygge för envåldshärskare”, artikel i Populär historia, 7–8/2004, s. 16–24. Återpublicerad som ”Drömmen vid Strömmen”, i Kungar & drottningar. Populär historia special, 1/2014, s. 80–88.
  71. ”Certamen equestre – Karl XI och stormaktens huvudstad presenteras för Europa”, forskningspresentation i Född i Stockholm. Stockholms-Gillet 90 år. Matrikel och stadgar (Stockholm: Stockholms-Gillet, 2004) s. 28–30.
  72. ”Historielöshet är bättre än usel historia”, understreckare i Svenska Dagbladet 26/3 2004.
  73. ”Svensk skepsis till EU-retoriken”, debattartikel i Sydsvenska dagbladet 8/10 2003.
  74. ”Skapade könsskillnader går att förändra”, kommentar i Svenska Dagbladet 20/3 2003.
  75. ”Världen genom nyckelhålet 1688”, understreckare i Svenska Dagbladet 6/11 2001.
  76. ”Svenskhetens ursprung – när Sverige blev en nation”, katalogtext 19–20 oktober 2001. Stockholms universitet.
  77. ”Konsten – en maktstrategi i 1600-talets Sverige”, understreckare i Svenska Dagbladet 29/3 2001.
  78. ”Then Swänska Nationen”, essä i Dagens Nyheter 20/1 2000.
  79. ”Att fela är humant”, inlägg i Dagens Nyheter 19/9 1996.
  80. ”Kristina-symposium i Wenner-Gren center”, konferensrapport, Personhistorisk tidskrift, 1995:2, s. 119–122.

Recensioner i vetenskapliga tidskrifter

  1. Recension av Christina Mattsson, Petter Winge och hans värld: En boktryckare, bokhandlare och utgivare i 1700-talets Nyköping, Historisk tidskrift, 144:1 (2024), s. 132–134.
  2. Recension av Malcolm Walsby, L’imprimé en Europe occidentale, 1470–1680, Biblis: kvartalstidskrift bokvänner, 100. 2022/23, s. 73–75.
  3. Recension av Joseph Adelman, Revolutionary Networks: The business and politic of printing the news 1763–1789, 1700-tal: Nordic yearbook for eighteenth-century studies, 18 (2021), s. 227–228.
  4. Anmälan av John Boardley, Typographic firsts: Adventures in early printing, Biblis: Kvartalstidskrift för bokvänner, 92. Vintern 2020/21, s. 76–77.
  5. Recension av Nils Munkhammar, Konungslig klenod: Silverbibelns symbolkraft, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 89. Våren 2020, s. 70–74.
  6. Recension av Nils Modig, Båtsmän från Bohuslän, Historisk tidskrift, 138:3 (2018), s. 580‒582.
  7. Recension av Thomas Ewen Daltveit Slettebø, In memory of divine providence. A study of centennial commemoration in eighteenth-century Denmark-Norway (1717–1760), Sjuttonhundratal: Nordic yearbook for eighteenth-century studies, 14 (2017), s. 146–148.
  8. Recension av Ingemar Oscarsson (utg.), Den franske kammartjänarens resa: Minnen från länderna i norr på 1660-talet, Historisk tidskrift, 135:1 (2015), s. 160–162.
  9. Recension av Juliane Engelhardt, Borgerskab og fælleskab: De patriotiske selskaber i den danske helstat 1769–1814, (Dansk) Historisk Tidsskrift, 112:2 (2012), s. 617–624.
  10. Recension av Jacqueline Van Gent, Body and the self in eighteenth-century Sweden, Zeitschrift für Kirchengeschichte, 2013:1, s. 104–106.
  11. Recension av Eva Nilsson Nylander, The mild boredom of order: A study in the history of the manuscript collection of Queen Christina of Sweden, Biblis: kvartalstidskrift för bokvänner, 60. Vintern 2012/2013, s. 72–79.
  12. Recension av Temp: tidsskrift for historie, Historisk tidskrift 131:4 (2011), s. 802–805.
  13. Recension av William Beik, A social and cultural history of early modern France, Historisk tidskrift 131:2 (2011), s. 395–397.
  14. ”Halvsmält om politisk retorik”, recension av Charlotta Wolff, Noble conceptions of politics in eighteenth-century Sweden (ca 1740–1790), i Historisk tidskrift för Finland 2009:3, s. 366–370.
  15. Recension av Henrik Knif (red.), Biografiskt lexikon för Finland, 1: svenska tiden, i Historisk tidskrift 129:4 (2009), s. 756–758.
  16. Recension av Kari Tarkiainen, Sveriges Österland: från forntiden till Gustav Vasa, Historisk tidskrift 129:4 (2009), s. 754–756.
  17. Recension av Jan Samuelson, Eliten, riket och riksdelningen: sociala nätverk och geografisk mobilitet mellan Sverige och Finland 1720–1820, Historisk tidskrift 129:4 (2009), s. 761–763.
  18. Recension av Göran Alm & Antoinette Ramsay Herthelius, foto: Alexis Daflos, Bernadottebiblioteket – en kunglig kulturskatt, Historisk tidskrift 128:4 (2008), s. 735–736.
  19. ”Lärt om Västergötland”, recension av Benny Jacobsson, Den sjunde världsdelen. Västgötar och Västergötland 1646–1771 – en identitetshistoria, Årsbok för idé- och lärdomshistoria 2008, s. 309–314.
  20. Recension av Johan Cederlund, Classical Swedish architecture and interiors 1650–1840, Sjuttonhundratal 2008, s. 135–136.
  21. ”Radikalism och reformism vid 1809 års statsvälvning”, recension av Anders Sundin, 1809. Statskuppen och regeringsformens tillkomst som tolkningsprocess, Historisk tidskrift 127:3 (2007), s. 511–516.
  22. Recension av Knud J. V. Jespersen & Ole Feldbæk, Revanche og neutralitet 1648–1814. Dansk udenrigspolitiks historie, 2, Historisk tidskrift 126:1 (2006), s. 176–177.
  23. Recension av Reginald Horsman, The New Republic. The United States of America 1789–1815, Historisk tidskrift 2003:1, s. 137–138.
  24. ”Tidigmodern socialhistoria”, essärecension av Henry Kamen, Early modern European society, Michael A Mullett, The Catholic reformation och Barry Reay, Popular cultures in England 1550–1750, Historisk tidskrift, 122:4 (2002), s. 667–671.
  25. Recension av Per Nilsén, Att ”stoppa munnen till på bespottare”, Historisk tidskrift, 122:4 (2002), s. 729–732.
  26. ”Karolinska bilder”, recension av Att illustrera stormakten. Den svenska Fortifikationens bilder 1654–1719. Karolinska förbundets årsbok 1999/Meddelanden från Krigsarkivet XX, Militärhistorisk tidskrift 2001, s. 205–207.
  27. Recension av Anthony F Upton, Charles XI and Swedish Absolutism, Historisk tidskrift, 120:2 (2000), s. 303–304.
  28. Samlingsrecension av Sverker Oredsson (red), Tsar Peter och kung Karl och Bengt Liljegren, Karl XII i Lund, Historisk tidskrift, 120:1 (2000), s. 144–145.
  29. Recension av Adrian Hastings, The construction of nationhood, Historisk tidskrift, 119:2 (1999), s. 322–324.
  30. Recension av Per Olof Sjöstrand, Hur Finland vanns för Sverige, Historisk tidskrift, 118:4 (1998), s. 685–687.
  31. ”Nya perspektiv på svensk provinspolitik”, essärecension av Jaak Naber, Motsättningarnas Narva, Historisk tidskrift, 118:1 (1998), s. 102–106.
  32. Recension av Alf Åberg, Kampen om Skåne under försvenskningstiden, Scandinavian Studies, 69:4, 1997, s. 505–506.
  33. Recension av Anders Linde-Laursen, Det nationales natur. Studier i dansk-svenske relationer, Historisk tidskrift, 117:1 (1997), s. 185–186.
  34. Recension av Johan Rosenhanes dagbok 1652–1661, utgiven genom Arne Jansson, Personhistorisk tidskrift, 92:2 (1996), s. 123–124.
  35. Recension av Matti Klinge, Laura Kolbe, Maria-Liisa Nevala & Päivi Setälä, Drottning Kristina – sin tids europé, Personhistorisk tidskrift, 92:2 (1996), s. 125.
  36. Recension av Claus Bjørn m.fl., Nations nationalism and patriotism in the European past, Historisk tidskrift, 116:1 (1996), s. 215–219.
  37. Recension av Åsa Karlsson, Den jämlike undersåten. Karl XII:s förmögenhetsbeskattning 1713, Personhistorisk tidskrift, 91:2 (1995), s. 133–134.
  38. Recension av Anssi Halmesvirta, The British conception of the Finnish ’race’, nation and culture, 1760–1918, Historisk tidskrift, 115:3 (1995), s. 434–436.

Elektroniska publikationer och bloggposter (urval)

  1. ”The Swedish Freedom of the Press Ordinance, Stockholm (1766)”, Primary Sources on Copyright (1450–1900), eds Lionel Bently & Martin Kretschmer, www.copyrighthistory.org (2023).
  2. ”Renewed Swedish Censorship Laws, Stockholm (1684)”, Primary Sources on Copyright (1450–1900), eds Lionel Bently & Martin Kretschmer, www.copyrighthistory.org (2023).
  3. The Swedish Freedom of the Press Ordinance of 1766: Background and Significance (Stockholm: National Library of Sweden, 2023). 34 s.
  4. ”Sweden 1766: The World’s First Legislation Protecting the Freedom of the Press and Freedom of Information”, i Lothar Jordan & Fackson Banda (eds.), Press Freedom and Documentary Heritage, SCEaR Newsletter 2023, s. 25–30.
  5. Om humanistens färdigheter, Nationella forskarskolans i historiska studier jubileumsblogg, https://fs-historiskastudier.blogg.lu.se/jonas-nordin/, september 2021.
  6. ”Biblioteksrevolutionen”, Ankedot. Det digitala bildningsmagasinet, https://anekdot.se/essa/biblioteksrevolutionen, september 2019.
  7. ”Peter Forsskål (1732–1763)”, i Peter Forsskål, Tankar om borgerliga friheten, red. David Goldberg & Gunilla Jonsson, Litteraturbanken, 2018. In English.
  8. ”Peter Forsskål – Genius of the Swedish Enlightenment”, https://hagstromerlibrary.ki.se/news/peter-forsskal-genius-of-the-swedish-enlightenment, 14 november 2017.
  9. ”Erik Dahlbergh och Suecia antiqua et hodierna”, suecia.kb.se (Kungl. biblioteket 2016).
  10. Redaktör för webbplatsen https://frittord250.se/ och Twitter-kontot @frittord250, augusti 2015–december 2016.
  11. ”Whistleblower Peter Forsskål. A Linneaus Apostle in struggle for civil rights”, IK Foundation, iReport, January 2014, http://www.ikfoundation.org/ilinnaeus/ireports/whistleblower.php, 3/2 2014.
  12. ”Nödvändigt med forskning i ABM-sektorn”, Riksbankens jubileumsfond, http://debatt.rj.se, 13/2 2013.